Vitsippa eller vitshippa?

En vits får utgöra bloggen för i kväll och då frågar jag;

Vad är det för likhet, och skillnad,  mellan en tandläkare och en brandman?

Svar:

Båda rycker ut, den ena tänder, den andra släcker.

Sommarmöbler i kulen höst.

De senaste dagrna har jag ägnat min tid åpt att tillverka möbler till min nygyggda altan vid fritidshuset i Hemsjön. Jag har snickrat ihop två stiliga bord och håller som bäst på med stolar. Jag har nämligen insett att en stilig och rymlig altan inte kommer till särskild nytta om det inte finns fritidsmöbler att placera ut. Då går det naturligtvis att inhandla sådana för dyra pengar, men eftersom det finns både tid och intresse att tillverka dessa själv blir det mycket billigare. Det fanns en hel del spillvirke över från bygget och detta har jag nu förvandlat till stiliga utemöbler. Kanhända blir det någon form av dokumentation när det är färdigt.

Dessutom är det ytterligare ett bevis på att den åldriga gubben har planer för framtiden i form av jättestora kalas på altanen där mina egentillverkade bord och stolar kommer till nyttig användning.

Men nu är det så att planeringen för den närmaste framtiden ligger i att ligga. Att utvilad möta en ny morogndag blir ännu en utmaning för åboarna på Tallbacken.

Gonatt och Gomorron.

Nattväkten.

I nattväkten uven vakar

och räven plägar sin gång.

Ingen av dem  försakar

det rov  som är deras fång.

Haren  flyr till sin boning

och fågeln som hukar i bo.

Båda ber om förskoning

och hoppas  på  nattlig ro.

Andmamman  som har sina ungar

tjäderhonan med sin små

Trycker i sjöar och dungar

traktar att morgonen nå.

Så är nattliga livet en tid

då fasan blandas med ron

En bön om föskoning och frid

och om livets konfirmation.

Men det är inte så alldeles givet

att morgonen åter gryr

Så är vakan en del av livet

existensens ett äventyr.

Kvällståge

N´Fingal han tyckte dä va farket å fo gå dippå stasjon å si då kvällståge kömme. Han gatt ju tvunget si ätter öm sistvangen va vä. Han va int ensam söm hadde före dippå stasjon. Dä va  nästa fulle väntsaln. Dä va liksöm int se myttje anne å ta säg för en vanlinen varrdaskväll. Men dä va ju jussum marnömt å  bärsvä fo träffe na falk. Man va ju int bortskämd vä töckena.

A´Signe söm skötte öm anhaltn hon visste ungefär når tåge skull kömma för dam hadde ringt från Trehörningsjö å sagt att dä hadde gätt. Hon behövdint vefta vä röflagga för lokförarn han visste förut att han skulle stanna. Dä va baran Erling Edmark från Flyggsjö söm steg bårla tåge sä dä blev int na langte uppehåll. Å`”Herre min je” bakerstvangen vä vä en hän ganga å.

Tå tåge hadde före vare bara förn Fingal tå rässje iväg hemåt för å äta kvällsgrötn och gå å lägg säg.

Uppkopplad.

Såg an  del på programmet med Skavlan i kväll. Det var gripande att följa missionrens berättelse om om hur hon överlevt ebolaviruset. Nästan lite av ett under. Situationen i Västafrika är mycket allvarligt så till vida att det inte finns resurser att behandla alla som insjuknar. Det kan bli näst intill katastrof för befolkningen i de drabbade länderna om det inte går att stoppa spridningen.

Intressant var också inslaget med den proffessor som som skrivit en bok om hur användningen av olika syberfaciliteter påverkar hjärnan och vårt sätt att tänka och bete oss. Egentligen om man rätt tänker efter kommer hon inte med något revolutionerande nytt eftersom varje ny innovation i varje tid alltid har förändrat vårt sätt att tänka och uppföra oss. När järnvägen i slutet av 1800-talet drogs förbi Långviksmon passerade den en liten oansenlig skara torpargårdar som dittills hade levt i stort sett isolerat från omvärlden. Några enkla klövjevägar var den insrastruktur som erbjöds. Skulle man till äventyrs besöka Stockholm var det en tio dagars sjöresa som stod till förfogande sedan man till fots tagit sig ned till Örnsköldsvik. De allra flesta hade inte varit mer än till någon grannby. När så järnvägen kom till kunde man besöka Örnsköldsvik över dagen och vara i Stockholm på mindre än ett dygn. Förvånndsvärt snabbt vande sig nänniskorna vid det nya sättet att leva. Men visst förändrades tillvaron. Och förmodligen också sättet att tänka och reflektera.

Möjligheten av att ständigt vara uppkopplad med omgivningen och övriga världen har på kort tid blivit en tillgång som de flesta anammat. Likasom många andra nymodigheter kan det  missbrukas i början vilket möjligen kan tyckas vara av ondo. Men likasom många andra nymodigheter tror jag den så småningom finner sin plats i tillvaron. När ett gäng tonårsflickor sittter mittemot varandra och SMS-ar till varandra i stället för att samtala kan det tyckas lite destruktivt, men sådana företeelser kommer troligen att försvinna med tiden.

En företeelse som definitivt inte kommer att försvinna så länge jag lever är att mellan varje ny dag finns möjlighet till en natts stärkande sömn , en möjlighet som är mig kär att utnyttja.

Gonatt och gomorron.

Uppkopplad.

Såg an  del på programmet med Skavlan i kväll. Det var gripande att följa missionrens berättelse om om hur hon överlevt ebolaviruset. Nästan lite av ett under. Situationen i Västafrika är mycket allvarligt så till vida att det inte finns resurser att behandla alla som insjuknar. Det kan bli näst intill katastrof för befolkningen i de drabbade länderna om det inte går att stoppa spridningen.

Intressant var också inslaget med den proffessor som som skrivit en bok om hur användningen av olika syberfaciliteter påverkar hjärnan och vårt sätt att tänka och bete oss. Egentligen om man rätt tänker efter kommer hon inte med något revolutionerande nytt eftersom varje ny innovation i varje tid alltid har förändrat vårt sätt att tänka och uppföra oss. När järnvägen i slutet av 1800-talet drogs förbi Långviksmon passerade den en liten oansenlig skara torpargårdar som dittills hade levt i stort sett isolerat från omvärlden. Några enkla klövjevägar var den insrastruktur som erbjöds. Skulle man till äventyrs besöka Stockholm var det en tio dagars sjöresa som stod till förfogande sedan man till fots tagit sig ned till Örnsköldsvik. De allra flesta hade inte varit mer än till någon grannby. När så järnvägen kom till kunde man besöka Örnsköldsvik över dagen och vara i Stockholm på mindre än ett dygn. Förvånndsvärt snabbt vande sig nänniskorna vid det nya sättet att leva. Men visst förändrades tillvaron. Och förmodligen också sättet att tänka och reflektera.

Möjligheten av att ständigt vara uppkopplad med omgivningen och övriga världen har på kort tid blivit en tillgång som de flesta anammat. Likasom många andra nymodigheter kan det  missbrukas i början vilket möjligen kan tyckas vara av ondo. Men likasom många andra nymodigheter tror jag den så småningom finner sin plats i tillvaron. När ett gäng tonårsflickor sittter mittemot varandra och SMS-ar till varandra i stället för att samtala kan det tyckas lite destruktivt, men sådana företeelser kommer troligen att försvinna med tiden.

En företeelse som definitivt inte kommer att försvinna så länge jag lever är att mellan varje ny dag finns möjlighet till en natts stärkande sömn , en möjlighet som är mig kär att utnyttja.

Gonatt och gomorron.

Något om väder.

Hösten har kommit hör stormarna gny.

Svanen tar avsked och svalorna fly

Fragment av en vers vi lärde oss i skolan för länges sen. I dessa dagar besannas den versen eftersom det verkligen har varit höstlikt ruskväder den senaste tiden. Nu är det väl så att så här inne i oktober är det inte så mycket annat att vänta. Dessutom behövs det ett riktigt höstregn om grundvattnet skall tillföras brunnar och vattendrag i tillräklig mängd. Det är en hel del med egna brunnar som varit smått oroliga för att det inte skulle bli tillräkligt med vatten i deras brunnar. De senaste dygnen har det kommit närmare 50 mm regn så det har väl blivit en ökning av grundvattennivån skulle jag tro.

Det verkar också som om det kommer att bli mera nederbörd de närmaste dagarna värför det är bara att hålla sig inomhus och inte i onödan utsätta sig för himmelens väta. Det går ju för sig när man är  pensionär och kan något lite grand råda över tiden.  De flesta som bott i sommarstugor och fritidshus har väl nu kvartat in för vintern och flyttat till sina respektive bostäder.

Det känns skönt när det är ruskigt väder ute att befinna sig inne i den goda värmen. Särskilt eftersom jag nu ämnar krypa in under duntäcket och njuta en stund i morfei armar.

Gonatt och gomorron.

En sensationell upptäckt

Läste häromdagen i husorganet att det var ett norskt par som tilldelats nobelpriset i medicin. De fick priset delvis för att de gjort en fantastisk upptäckt. De hade nämligen efter många års intensiv forskning kommit på att även norrmännen hade en hjärna.

Gonatt och gomorron.