OLD-fejs.

I dag skall vi spela i Husum på äldreboendet kl. 14.00 Min förhoppning är att det skall gå bra och att det skall bli uppskattat. Återkommer senare med rapport.

När det regn över Tallbacken och det lilla snötäcke som legat har smält bort. Åter barmark på vägar och gårdar.

See you!

Får jag beröra MODO?

Mitt skötebarn MODO har haft det lite stretigt en tid. Det är inte många poäng de skrapat ihop varför de inte ligger särskilt väl till i tabellen. I kvällens match lyckades de knipa 2 poäng mot Färgestad, vilket gör att de fortfarande ligger före Karlstadsgänget i tabellen.

Den här veckan har de ett tufft spelpropgram med en match mot Luleå borta på fredag och en hemmamatch mot Frölunda på lördag. Hur de i vettig tid hinner mellan dessa framträdanden är för mig en gåta. Det är väl troligen bussresa som gäller upp till Luleå. Samtidigt gäller det för laget att vinna en del matcher om de inte skall halka för långt efter.

Oavsett hur MODO ligger rent tabellmässigt så går livet sin gilla gång på Tallbacken. För en aktiv pensionär är praktiskt taget samtliga dagar intecknade med någon eller några aktiviteter. Det har varit lite frost och snö de senaste dagarna så nu är det väl dags att skifta till vinterdäck på bilen. Troligen blir det väl att köra med dem på barmark nu och då framöver, men det är väl bättre att så sker än att man skall halka sig fram på vägarna.

Till båtnad för alla mina bloggdiggare skall jag nu ”halka” mig i sång för en stärkande tid guden Insomnias sköte.

Gonatt och gomorron.

Födelsedagen

Jag tänker berätta en händelse som ligger förfärligt  långt tillbaka i tiden. Namnen är fingerade och dialekten Björnamål. Detta var ungefär vad som hände.

Då´n Baldvin skull fyll femti.

N´Baldvin hadde vorte te åra sä han skull delå fylle femti. Dä va jussum en stoern bemärkelseda. Han hadde fundere  öm han sku hana kalas men de vet jäg int.

Pajka harns, de va n´Nesse å´n Rudolf. Åsså´n  Himpe. Ja han hette egentligen Henrik men kalles allten Himpe för han hadde na fel tine bern sä han jussum himpe på.

Dam fundere att ”no mast vä skjute en salut för göbben då han fylle jämt”. Sä pån dän mararn då de va dags hadde dam ladde bakal bönninga vä fem skött. Då förste skötte braka å sä for katta söm e streck unner lagårn. Vä annere skötte for na pinna bårti brandstegan. Treje skötte då for hele stegan vä dunder å brak. Fjärle skötte tog alla fönsteruter på baksia gårn. Då hadde n´Baldvin vakne å stack ut huvve då femte skötte brake dell. Då la säg fönsterkärmen söm en kraga rönt halsn på´n Baldvin.

N´Baldvin han vorte förståss ampen å skällde ut pajka sine å de grövste. Sä dam va int värd ens´n dose dynge. Han skällten bra langen stann.

Då göbben sku dra at säg andan då passen Himpe på å steg fram å sa: ”Ha den äran pappe!”

,

Norgehistorier.

Det var en norsk bankrånare som blev jagad av polisen. Nä han kom till en rondell körde han tre varv runt den. Är du inte rädd att polisen hinner upp dig sa kompisen. Nejdå sa norrmannen, polisen är ju tre varv efter

Vet du va norrmannen sa när han blev skjuten i pannan.

De var nära ögat!

Det hade varit inbrott i närheten av Oslo och Runar blev stoppad av en poliskontroll. En av poliserna sa:

- Ursäkta, men vi skulle behöva gå igenom din bil.

- Ja, det går bra. Men vore det inte lättare att gå runt den?

Polisen Truls stoppade en bilist som körde på tok för fort.

- Har du körkort? frågade Truls.

- Nej, svarade bilisten.

- Vilken tur du har! Annars hade du blivit av med det.

På ett norskt kompani var det stridsövning med handgranater. Henriksen skriker:

- Fänrik, min handgranat pyser.

Fänriken:

- Alla till skyddsrummet!

I skyddsrummet hörs Henriksens röst efter ett tag:

- Fänrik, min handgranat pyser fortfarande.

Inför vintern.

Efter några frostiga dagar har det åter blivit plusgrader. Dessutom har det kommit lite ragn som gjort marken våt. Eftersom vi har fått minimalt med regn nu under hösten är det välkommet. Förberedelserna för att ”vintra in” fortskrider. Vid vårt fritidshus i Hemsjön har jag dragit upp kanoten och den större båten ur sjön. Genom att jag har skaffat en vinschanordning har jag möjlighet att ensam dra den tunga båten från sjön upp på land. I dag var Kärahu och jag upp och skulle vända den men vi orkade inte varför vi bara täckte den med en pressenning.

Tallbackstomten är översållad av höstlöv som fallit i mängder från träd och buskar. Jag får väl försöka göra en heroisk insats för att om möjligt  kratta tomten ren. Hinner jag inte med det arbetet blir det att göra det återstående till våren. Vilken dag som helst kan det första snöfallet komma. Då är det kanske säkrast att göra som björnen , gå i ide.

På tal om björn så upptäckte vi en ordentlig blaffa björnspillning efter stigen till stugan i Hemsjön. Av spillninsfärgen att döma äter ha just nu mängder av blåbär. Detta för att bygga upp ett reservförråd av näring inför vinterns långa sömnperiod. Detta visitkort gör att vi är ännu mer angelägna att göra oss hörda när vi går efter stigen till stugan.

Men den allra närmaste förberedelsen består i att göra sig redo för en styrkegivande sömnperiod som sträcker sig till nästa gryende dag.

Gonatt och gomorron.

Rättskrivning.

Givetvis finns det många minnen från min tid som adult. Inskriven vid Hemling lägre allmänna lärosäte. Här ett mnne från sjätte klass. Lärosalen är Hemlings missionshus och läraren Bror Noréen som med god ”slagfärdighet” sökte inpränta god kunskap i sina elever. Han tronade på kyrksalens estrad där i vanliga fall det förkunnades ett förmaningens Guds ord. Nån gång emellanåt lämnade han sin uppsatta position för att daska till någon av sin skyddslingar. Det var nämligen så att det han inte fick in på annat sätt så slog han in.

En pina var rättstavningslektionerna. Det gick så till att käre Bror  från estraden läste mening för mening som vi elever skulle skriva ner. Så här kunde det vara. Han läste:

Hjalmar hade en cykel. Hjalmar hadde en sykel.

Den var av märket Nordstjärnan. Den var av märket Nordschjärnan.

Han hade god användning för sin cykel. Han hade god användning för sin sykel.

Han gjorde små tjänster åt sin mamma. Han jorde små tjänster åt sin mamma.

Hjalmar cyklade ofta till affären. Hjamar syklade ofta till affären

Där inhandlade han bland annat anjovis, jäst och Pellerins margarin. Där inhandlade han bland annat anschovis, gäst och pelerins margarin.

Så höll det på timmen ut och när skrivningen var rättad och man fick tillbaka sitt alster var det inte så roligt. Rödpennan var flitigt använd och bockarna många varpå men tvingades skriva varje felstavat ord fem gänger. Om det var den rätta pedagogiken kan jag inte avgöra men något lärde vi väl i alla fall.

Om det sen nu och då blir ett felstavat ord i min blogg skall jag inte göra min gamle nu avlidne lärare till syndabock för.

Därmed tackar jag och bockar.

Istid.

Nu har vi på våra breddgrader kommit till den punkt då frågan uppstår. Skall man skifta till vinterdäck vid varje tendens till minusgrader eller skall man behållla sommardäcken på. Någonstans inombords har man känslan av vilja behålla sommaren så länge man kan. Egentligen ör det väl i dessa frodthalkans osäkra tider som man skall ha dubbade däck, om nu förnuftet får råda.

Då kan man ju också göra så som någon granne jag känner. Man har två bilar. En med sommardäck och en med vinterdäck. Då har man fördelen av att inte behöva känpa med ett nedrans däckbyte då och då. Dessutom kan man i ett övergångsskede ha båda bilarna  reggade. Då blir det enkelt att bara pejla väglaget och använda den bil som för stunden passar bäst. Smart eller hur, sa Ben Hur.

Om ovanstående dilemma har jag skrivit en liten drapa som jag härmed delger hugade bloggläsare.

En dubb

En dubb är en dubb men på barmarksväg

då blir den  rätt sargad, så säg,

den av skavning och slit bliver tärd?

Den gummibeklädnad som håller den  fast

kan då destrueras och förgå i en hast

riskfylld vår vanskliga färd.

Men en dubb är en dubb i alla fall

och föväntas alltid stå pall

för var knepig situation

om vinglig blir färden den ändå skall

för ishala gator alltid  va kall

och därtill ha bra kondition.

Dubb eller inte dubb är frågan man har

kung Bore kan ej ge nåt svar

om vad som för stunden är bäst

så en chansning det blir för en och var

vilken däcktyp man  då på bilen har

och vad som på däcken är fäst.

Skogarbetarminne.

I brist på annat drar jag mig till minnes en bekant från förr i tiden. Så här har jag beskrivit honom i en liten prosadikt.

N´Langjonk.

N´Jonke va lang å ranglet. Dä´va nätt å jämt att krappen höll ihop

Han sku ändå pröv på å va lava annrern ti skogen.

Men han va´ínt nan skogsärbetar, för han va alldeles för tövlet.

Förste treee ha sku fälle tog hele dan förn.

Timmersvans´n va dålit fele, å röggen harnses va bortitk för vek.

Sä dä geck söm knövlet förn.

Å snön vare. Ända oppi örstola, sä hör han än gneka på,

sä vorte nä intvätt.

Kamratern hanrns töckte dä va sönnömmen. ”Du ä på fel plass häri live” sa dam.

Sä searn feck´en  kömma in pa bolagskantore,

han sku gvässe pennern då tröbben hadde gått å.

Dä va fäll e lämplete göra att´n