injail

Alla inlägg under augusti 2014

Av Jöran Lundberg - 23 augusti 2014 22:47

Kanske en jäkel?

En ”jeckel” det är en molar, således en kindtand. Ibland kunde det hända att den blev angripen på något sätt och då sa man att man hadde en höljeckel. I ansikte hade man kinnberna å över öga hadde man ögnbryrnhåra. ”Hakarnskula” hadde man inte i ansikte utan neppå fot´n.

Ett uttryck som  jag ställer mig lite frågande inför de är ordet ”lomhörd” Det innebär att man är lite hörselskadad. Men det finns ingen som har så bra hörsel som just en lom. För några år sedan fanns det ett lompar som häckade i Hemsjön. Om man till exempel satte båten i sjön och ämnade fara ut med den hörde man genast varningslätet från en lom som patrullerade ute på vattnet. Vad jag förstår turas de om att liggga på äggena och att bavaka. När de sen har fått ungarna på vattnet är de väldigt skygga av sig. När sedan ungarna flugit sin kos framåt höstkanten äandrar de fullständigt sitt beteende. Om man då är uta med kanoten till exempel kan de komma simmande bara några meter ifrån. Då är de tvärtom ganska sällskapliga.

Till kommande bloggar får ni fundara på ytterligare ett ord. Det är ”krappås´n. Va kan det vara för nåt?

Med det är det dags igen!!

Gonatt och gomorron!!

Ordet krapula finns i SAOL, men vad betyder det

 

Av Jöran Lundberg - 22 augusti 2014 22:53

Gärna en hjärna.

Läste i vårt husorgan i dag att forskare i USA har lyckats odla fram friska hjärnceller. Dessvärre blev det bara en råtthjärna, men det är ju en god början. Man hoppas på att kunna odla fram mänskliga hjärnceller för att byta ut sådana som skadats av en eller annan anledning.

Jag har länge funderat på om inte vår hjärna far illa på ett eller annat sätt av allt för stark medicinbering. Eftersom denna del av vår kropp är  intensivt beroende av att få den närings- och syretillförsel den så väl behöver kan man misstänka att den även är känslig för eventuella biverkningar av mediciner. Att demenssjukdomarna ökat så lavinartat kan bero på två viktiga faktorer. Dels att vi lever längre eftersom den fysiska funktionen hålls någorlunda intakt långt  upp i åren, meddelst diverse droger. Dels den inverkan dessa droger har på den mentala funktionen. Det är också svårt för läkemedelsföretagen att dockumentera dessa förändringar eftersom de inte uppträder akut utan tar lång tid på sig för att utvecklas Ibland tar det förmodligen ända upp till ett decennium innan förändringen märks.

Det har också forskats väldigt sparsamt på kostens betydelse för den mentala funktionen. Tillförsel av rätta näringssubstanser misstänker jag har avgörande betydelse för hjärnans förmåga att fungera till hundra procent. Kostvetarna läggar all möda vid att hjärtat och övriga orgna skall fungera intakt och struntar totalt i hur den mentla funktionen fortlever. Detta resulterar i att våra sjukhem och äldreboenden överbefolkas av personer med nedsatt själslig funktion. Ofta ett liv som inte är något liv.

Med det går jag över till att vila mitt trötta huvud en stund för att det kanske skall fungera även i morgon.

Gonatt och gomorron

Av Jöran Lundberg - 22 augusti 2014 22:53

Gärna en hjärna.

Läste i vårt husorgan i dag att forskare i USA har lyckats odla fram friska hjärnceller. Dessvärre blev det bara en råtthjärna, men det är ju en god början. Man hoppas på att kunna odla fram mänskliga hjärnceller för att byta ut sådana som skadats av en eller annan anledning.

Jag har länge funderat på om inte vår hjärna far illa på ett eller annat sätt av allt för stark medicinbering. Eftersom denna del av vår kropp är  intensivt beroende av att få den närings- och syretillförsel den så väl behöver kan man misstänka att den även är känslig för eventuella biverkningar av mediciner. Att demenssjukdomarna ökat så lavinartat kan bero på två viktiga faktorer. Dels att vi lever längre eftersom den fysiska funktionen hålls någorlunda intakt långt  upp i åren, meddelst diverse droger. Dels den inverkan dessa droger har på den mentala funktionen. Det är också svårt för läkemedelsföretagen att dockumentera dessa förändringar eftersom de inte uppträder akut utan tar lång tid på sig för att utvecklas Ibland tar det förmodligen ända upp till ett decennium innan förändringen märks.

Det har också forskats väldigt sparsamt på kostens betydelse för den mentala funktionen. Tillförsel av rätta näringssubstanser misstänker jag har avgörande betydelse för hjärnans förmåga att fungera till hundra procent. Kostvetarna läggar all möda vid att hjärtat och övriga orgna skall fungera intakt och struntar totalt i hur den mentla funktionen fortlever. Detta resulterar i att våra sjukhem och äldreboenden överbefolkas av personer med nedsatt själslig funktion. Ofta ett liv som inte är något liv.

Med det går jag över till att vila mitt trötta huvud en stund för att det kanske skall fungera även i morgon.

Gonatt och gomorron

Av Jöran Lundberg - 21 augusti 2014 23:12

Vesta.

Låt mig allra först försöka ge er en förklaring till ordet vesta. Att göra vesta betyder att gära rent, städa. Husvesta har man när det är städat och rent. Man kan också använda ordet i samband med slagsmål mellan olika lag. ”Han gorle vesta å dam allihop”, i betydelsen han gjorde rent hus. Ordets ursprung och härledning kan jag tyvärr inte ge något riktigt svar på

”Farmarnern” är ett annat intressant ord som direkt kan härledas till förmåner. Att vara ”Farmarmsgöbbe” innabär att man är förånstagare. Ofta i samband med generationsskifte när någon av barnen tog över gården och jordbruket, bestod en del av köpeskillingen i att säljaren fick vissa förmåner för framtiden. Det kunde vara fri bostad, tillgång till viss mängd ved varje år och  att också tillgodogöra sig  mjölk och smör i viss mängd. Många gånger var det en rätt stor börda familjen hade, särskilt om det var ett litet jordbruk som inte gav så stor avkastning. Samtidigt kan man också betrakta det som en form av pension till åldringarna på gården. Ibland kunde det hända att de äldre var till nyttig hjälp i gårdens skötsel och stöttade familjen på olika vis. Men det kunde också vara grogrund för vissa konflikter om  umgänget med förmånsatagarna inte fungerade som det var tänkt.

Ändå var livet avsevärt enklare och mera okomplicerat i det gamla agrara samhället. Familjesasmmanhållningen var länken till framgång. Ofta var det tre gensreationer som samarbetade för att sköta gårdens olika sysslor. Banden till familjen och gården knöts  väldigt tidigt i barnens liv vilket innebar att det fanns en stark lojalitet. Många gånger utvecklades egna seder och bruk som tillhörde den enskilda gården och satte sin prägel på livet och uppträdandet.-

Vad är en ”geckel” ?  Vilket är nästa ord som ni får klura ut betydelsen av. Kanske inte lika svårt.

Gomorron.

Av Jöran Lundberg - 21 augusti 2014 06:31

Björnaborg.

I dag skall jag delta i det team som vid en andakt möter de som bebor vårt äldreboende Björnaborg. Efter att ha sett reprisen på det program som behandlade förhållandena på ett likartat boende i Lycksele inser jag än en gång hur viktigt det är att äldre och sjuka människor får den vård de behöver. Jag har ett bestämt intryck av att förutsättningarna inte skiljer sig  nämvärt mellan Lycksele och Björna. Personalen gör sitt allra yttersta för att med knappa resurser och snålt tilldelad tid,  ge dem ett värdigt liv. Den uppgiften är extra svår eftersom varje vårdtagare har olika förutsättningar att respondera på vårdinsatserna. Många av dem befinner sig också i livets slutskede.

Jag känner ändå att den lilla insats vi och teamet gör vid våra besök bidrar till att stimulera och uppmuntra de som kommer tll vår enkla samling. Sången och musiken har alltid visat sig vara ett bra medel till att stärka den mentala hälsan. Jag brukar ofta läsa en av mina dikter just i detta sammanhang. Den lyder:

 

Ett enda litet ord.

Ett enda litet ord en gest av vänlighet

”Hej hur har du det i dag? måhända räcker

Ett enda litet leende, med lust och sinnlighet

en hoppets känsla hos den sorgsne väcker.

 

En enda liten blick av vänlighet som strålar

kan bota sår som sargat mången själ

Att ymnigt ösa ur de vänlighetens skålar

som  skänker tröst för både fri och träl

 

Och när du slösar med  ett litet handslag

en blyg beröring, en vänligt menad gest

En kram, ett förstulet litet famntag

förvandlas livet till en glansfull segerfest.

 

Vi är tillsammans, vi är skapta för varann

att sprida hoppets ord till någon  som vi ser

En livsuppgift så god och rik och sann.

som verklig sinnesfrid  åt livet ger.

 

Den slagne som du möter kan få vård

med ett leende vid dina ögons ljus

i en trång tillvaro,  i en värld så hård

finns hopp om frihet mitt i livets brus

 

Vi kan tillsammans forma livets mönster

när vi ärligt bryr oss om varann.

Åt en vilsen kan vi öppna hoppets fönster

som skänker oss en värld så rik och sann

 

 

Av Jöran Lundberg - 21 augusti 2014 06:31

Björnaborg.

I dag skall jag delta i det team som vid en andakt möter de som bebor vårt äldreboende Björnaborg. Efter att ha sett reprisen på det program som behandlade förhållandena på ett likartat boende i Lycksele inser jag än en gång hur viktigt det är att äldre och sjuka människor får den vård de behöver. Jag har ett bestämt intryck av att förutsättningarna inte skiljer sig  nämvärt mellan Lycksele och Björna. Personalen gör sitt allra yttersta för att med knappa resurser och snålt tilldelad tid,  ge dem ett värdigt liv. Den uppgiften är extra svår eftersom varje vårdtagare har olika förutsättningar att respondera på vårdinsatserna. Många av dem befinner sig också i livets slutskede.

Jag känner ändå att den lilla insats vi och teamet gör vid våra besök bidrar till att stimulera och uppmuntra de som kommer tll vår enkla samling. Sången och musiken har alltid visat sig vara ett bra medel till att stärka den mentala hälsan. Jag brukar ofta läsa en av mina dikter just i detta sammanhang. Den lyder:

 

Ett enda litet ord.

Ett enda litet ord en gest av vänlighet

”Hej hur har du det i dag? måhända räcker

Ett enda litet leende, med lust och sinnlighet

en hoppets känsla hos den sorgsne väcker.

 

En enda liten blick av vänlighet som strålar

kan bota sår som sargat mången själ

Att ymnigt ösa ur de vänlighetens skålar

som  skänker tröst för både fri och träl

 

Och när du slösar med  ett litet handslag

en blyg beröring, en vänligt menad gest

En kram, ett förstulet litet famntag

förvandlas livet till en glansfull segerfest.

 

Vi är tillsammans, vi är skapta för varann

att sprida hoppets ord till någon  som vi ser

En livsuppgift så god och rik och sann.

som verklig sinnesfrid  åt livet ger.

 

Den slagne som du möter kan få vård

med ett leende vid dina ögons ljus

i en trång tillvaro,  i en värld så hård

finns hopp om frihet mitt i livets brus

 

Vi kan tillsammans forma livets mönster

när vi ärligt bryr oss om varann.

Åt en vilsen kan vi öppna hoppets fönster

som skänker oss en värld så rik och sann

 

 

Av Jöran Lundberg - 20 augusti 2014 09:58

Pöttret

”Den svenska filen föddes i Norrland” står det på filpaketen som Norrmejerier distribuerar. Då tänker de förmodligen på TETEN som var vanligt förr i tiden på matbordet. I varje hushåll norröver odlade man sin egen bakteriekultur som utvanns ur Tätörten. Tetn och tetbryta var en vanlig sommarmat hemma hos oss när jag växte upp. Dock inte så vanligt över vintern. Då stödde man sig mera på en riktig kornmjölsgröt. För att få tet´n att ”övervintra” hade man ett lustigt knep. Man tog en ren linneduk som man dränkte i vanlig tetmjölk. Så lät man det torka och förvarade det på ett torrt ställe. När våren och sommaren kom och man skulle ha ny tete tog man fram linneduken och la den i en skål med mjölk och vips hade man en ny fin kultur med tete.

Norrmejerier påstår också att den gjorde mjölken mera hållbar. Och det är sant till en viss del. Tet´n åt man med god aptit i alla lägen. Men ibland hände det att den surnade till och då sa man att den hade bleve ”pöttret”. Det hände då och då att man gatt äta pöttertetn. Då kommer man osökt in på ett ord i björnamåle som är intressant. Ordet ”pöttret”. Ordet användes väldigt ofta och då i betydelsen ”sur”. ”Han ha vorte pöttret” sa man. Hur ordet uppkommit kan man bara spekulera om, men håll med mig om att det är ett fint ord.

Ett annat ord vi har i vårt mål och som är svårt att härleda, är ordet ”vesta”   Betydelsen av ordet tänker jag inte avslöja i den här bloggen utan ni får fundera på det någon dag.

Hejdå!

Av Jöran Lundberg - 18 augusti 2014 21:56


Bloggtorka.

Det har arit klent med inglägg de senaste dagarna på min bloggsida. Det är aäkert någon övergiven bloggdiggare som undrat vad som hänt. Det är så enkelt att undertecknad bloggskrivare har haft ”srmester” några dagar. Då kan man undra om en lycklig pensionär verkligen kan ta semester. Jo så är nog fallet.

Jag och min kära hustru har varit ute med vår husvagn några dagar. Och eftersom jag inte hade datorn med mig så blev det ett litet uppehåll i mina meddelanden. Vi har  haft en verkligt trevlig tur uppåt Västerbotten tillsammans med ett par släktingar. Vi hittade en underbart fin campingplats uppe vid Sikeå i närheten av Robertsfors. Sikeå ligger alldeles vid bottenhavet och har varit en gammal utskeppningshamn.

Nu är vi aåledes tillbaka och därmed är ordningen återställd.

Godnatt och gomorron.

Presentation

Fråga mig

20 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2
3
4 5
6
7 8
9
10
11 12
13
14 15
16
17
18
19
20 21 22 23 24
25 26
27
28
29
30 31
<<< Augusti 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards