Turné

I dag var OLD-fejs ute på en miniturné. Vi var nämigen till Gullänget (en förstad till Örnsköldsvik) och hade ett framträdande på Bos restaurang.. Afasiförvbundet Västernorrland hade sitt årsmöte där. Efter en mycket god lunch underhöll vi delegaterna under en knapp timme. Det mottogs med positiva vibbar. Positiva vibbar hos afatiker betyder mycket för dem.

I övrigt fortsätter aprilvädret med sol ibland och regn ibland. Det har varit lite kallt om nätterna så det har inte tagit så mycket på snötäcket. Jag hoppas att det blir bra väder till påsken och särskilt  under påsklördag då vi anordnar pimpeltävling på Storsjöns is. Det är fortfarande kraftig is på sjöarna vilket betyder cirka 50 centimeter kärnis. Man kan undra när det istäcket skall smälta och försvinna.?

I morgon är det en ny dag och färhoppningsvis en ny blogg. Om vad vet jag inte nu.

En blogg uti vädret

Det har varit lite känning av aprilväder nu några dagar. Ömsom sol och ömsom regn och snö. Men det är väl något som tillhör våren. Så småningom skall väl det rätta vår och sommarvädret infinna sig.

För några dagar sedan skrev jag några kryptiska ordspråk i min blogg. Jag är alldeles övertygad att ni alla kära bloggdiggare har listat ut vad det var, men jag ger er ändå en liten facit.

1. Liten tuva stjälper ofta stort lass.
2. Stor i orden men liten på jorden.
3. Bättre  brödlös än rådlös.
4. Den  som lever får se.
5. Den som spar han har.

Med det önskar jag er alla en riktigt skön och avkopplande helg, snart är det påsk.

Inför valet.

I detta nådens år 2014 skall det hållas val till olika fullmäktige och parlament. Det är ingen hejd vad vi skall ha förmånen att välja till. I samma husorgan som jag läste häromdagen (ett torftigt exemplar av ÖA.) förnam jag att inför detta val skall det förekomma en hel del nyinrättade partier. Det var ”partiet djurens vänner”, ”hundbajspartiet” ”Filatelistikt initiativ” förkortat FI m.m

Jag har lite tankar på att starta ett eget parti inför kommande val. Partiet skulle heta ”Åsnornas gynnare”. Det är nämligen ingen djurart som blir så förnedrad som åsnorna. De blir anklagad för att vara dumma! Medan de tvärtemot är väldigt intelligenta. De blir också anklagade för att vara lata. Medan de i själva verket stretar och gnor hela sitt verksamma liv för att behaga sin herre. En del tycker också att de är fula. När det inte finns något annat djur som har så vackert ansikte som åsnan. Titta bara på deras öron. En annan fördel med åsnorna är att deras ben altid når ner till marken. Det är inte alla djur förunnat.

I mitt parti skulle vi inte sträva efter att få så många nandat som möjligt, utan  gynnare. Tänk dig i Örnsköldsviks kommunfullmäktige sitter det 5 gynnare. Dessutom skull de alltid uppträda som åsnor. I dag var det 5 gynnare som var i polimik med kommunalrådet Glenn Nordlund. Dessutom sjöng de Glenns över sjö och strand. Till alla mandaters förnöjelse.

Det förutspås en glennsande framgång för Åsnornas gynnare säger överåsnan själv. De skulle kunna få ända upp till en tredjedel enligt senaste mätningen hos SNOPP. (Säg något om politiska partier) Men överåsnan säger att han nöjer sig inte med mindre än en fjärdedel.

Så det så! ”Den som har en bra lever får se” som ordspråket säger.

Hejdå.

Framtid är nutids dotter.

Jag ämnar citera filosofen Chuang Chou som skrev 400 år före Kristus följande tänkvärd ord.:

Planerar du på ett års sikt

Var såningsman.

Ser du tio år framåt

Plantera träd.

På hundra års sikt

Ägna dig åt folkbildning.

Den som sår får en skörd

Trädodlaren kan få en skog om tio år

Folkbildaren kan vänta hundrafaldig skörd.

Jag läste i vårt husorgan i dag att man skulle satsa ytterligare resurser på skolan. I regeringens vårproposiion har man  reserverat  åtskilliga miljoner på att effektivisera undervisningen. I det perspektivet kan man undra vad Chuang Chou möjligen kunde ha för åsikter om en sådan satsning. Den gåtan blir förmodligen olöst.

Något som är tämligen självklart och som den gamle kinesen kanske skulle instämma i, är nyttan av att ha elever i skolan som är motiverade för sin uppgift. Det är en satsning på vår framtid. Däremot är jag inte helt säker på att enbart ökade resurser löser alla problem.I stället tror  jag det är viktigt att åstadkomma en studieatmosfär där skickliga pedagoger får möjlighater att stimulera eleverna i sitt inhämtande av kunskaper.

Jag har också den uppfattningen att elevens familjsituation har stor betydelse för studieresultatet. Högutbildade och väl motiverade föräldrar som intresserat följer barnens studier kan göra det lättare för dem att finna glädje i skolarbetet. Det har egentligen forskats lite om hur miljön i hemmet påverkar elevernas studieresultat. Man kan bara ana vilken betydelse den har. En sak är säker.  Chuang Chou visste det.

Ordspråk

Det finns tusentals ordspråk och sentenser världen över.Dessutom kan ordspråk skrivas på mång olika sätt. Jag tänker testa er på några vanliga omskrivningar av kända ordspråk

Här några

1. En med avseende på volym och massa      minimal anhopning av mineralisk och vagatabilisk substans, kan upphäva den      statiska jämvikten hos en vida omfångsrikare vilande anhopninga av materia      av icka närmare specificerad natur.

2. Verbal expansion förenas ofta med ett      objektivt sett ringa format på planeten Tellus

3. Att vistas på en helt främmande ort kan      synas vara helt acceptabelt men är ändå ringa i jämförelse med den känsla      av välbefinnande man får genom att vistas i mera hemtama landamären.

4. Det kan anses fördelaktigare att sakna      viss kolhydratrik förtäring än att vara i avsaknad av förutsättningar att      lösa problem i framtiden.

5. Någon som får ett långt liv har större      chans att uppleva intressanta synintryck.

6. En människa som som har en inriktning      för sitt liv som är gynnsam för ekonomin kan i framtiden disponera över      vissa tillgångar

Alla intelligenta bloggdiggare kan givetvis knäcka dessa omskrivningar. Lycka till.

Något om ord.

Orden har sin främsta uppgift i att förmedla människors innersta tankar. De utgör också ett kontaktskapande element som bidrar till mänskig gemenskap De kan kanske liknas vid mynt som fullgör sin uppgift även om de inte har ädel halt av guld. De är  brukbara omlopppsmedel i likhet med de sedlar vars valör tryckeriet åsatt dem. Liksom dagens sedlar har orden ingen guldmyntfot som garanterar dess värde. Ordens värde påverkas endast av den meningsbyggnad de är en del av

Ord kan ibland ha oklar innebörd och användas för att åstadkomma språkliog ”dimbildning”. Men det är ändå uppenbart att språket, som ju bygger på enskilda ord, markerar en viktig gräns mellan förnuftet hos oss människor och den instinkt som finns hos ”osjäliga” djur. Språket och orden representerar mänsklighetens viktigaste  uppfinninfng. De bidrar till att upprätthålla en kontaktskapande verksamhet människor emellan. Denna kontakt kan fungera även om orden inte är inlösabara i guld. Det är dock viktigt att orden har en sådan ”valör” de i sitt sammanhang får en klar och riktig innebörd.

Så vill jag citera något ur en sång från 1600-talet.

Må mitt tal det falle så

att jag det kan försvara.

Fåfängligt ord ej må

Ifrån min mun utfara.

Och när jag tala bör,

hjälp mig då på bästa sätt

Att till den arme som mig hör

säga allt det som är rätt.

Språk och ordspråk

Om galenskap och klokhet handlar ett av de ordspråk jag läste nyss i en bok. Den som inte är en smula galen är inte så klok som han tror. Man kan undra varför dess ord passar mig så bra. Det är förmodligen därför att alla kloka människor är mer eller mindre galna. Det är att våga vara sig själv utan  medömkan.

Sann självkännedom är något som många människor kämpar med. Att försöka fånga självbilden är som att gå genom en sal med ett antal narraktiga speglar. Ibland blir man större än man verkligen är, ibland mindre. Ibland som en flaggstång och ibland kort och tjock. Men oavsett vilken spegel du passerar är du åndå presis den du är. Därför blir mitt råd till varje bloggdiggare. Våga vara presis den du är. Ett naturligt och okonstlat uppträdande stärker både dig själv och de som  är runt omkring dig.

Hej.

Kan du vissla Johanna?

Jag har ju alltid hävdat att sång och musik har en stimulerande inverkan på den mentala förmågan. Den frigör substanser i hjärnan som verkar uppiggande. Sång och musik kan i varje fall tillfälligt, färändra livssituationen till det bättre. Negativ tankeberksamhet ställs i bakgrunden för det positiva i tillvaron.

I kväll var det någon i ett TV-program som hävdade att om man ägnade sig åt vissling skulle det ha samma positiva effekt. Om man visslade påstod man att en äverhettad hjärna skulle svalna betydligt. Om det till äventyrs ligger någon sanning i det låter jag härmed vara osagt. Jag skall nog vid något tillfälle verkställa experimentet. Om jag nu någon gång går omkring och visslar så vet ni att det är i syfte att coola ner en överhettade hjärna. Det är bara den haken att jag är en urursel visslare. De ynka toner jag frambringar medelst den tekniken kan knappast vara till gagn för någon stackers medmänniska. Men ändamåplet helgar medlen har det skrivits någonstans, så det blir nog att prova ändå någon gång.

Den här bloggen skriver jag så det bara visslar om det. Om det nu skall vara någon vits med det.

I morgon r det söndag och en härlig fridag för en lycklig pensionär. Kanhänd skall jag ägna lite tid åt att fotografera våren. Apropå ordet vår, hörde jag i radion i dag hur våren uttalas på olika språk och dialekter. Då kom jag att tänka på att om man uttalar det på ”björnamåle” så blir det vorn. Då kom jag att tänka på att William Jakobsson har skrivit en dikt som heter ”Då äre vorn”
Så här lyder den

Då vintern ha vöre länge, å snön börj å lägg ihop

Å sola gå opp på maran, å bärsvä ä oppe na tag

DÅ ÄRE VORN

Då dagarn räck nalta länger, å de bli mararn nan gang

Sä dä bli lättare å ha säg opp då man är mararnstrött

DÅ ÄRE VORN.

Då de börj å forsa däri bäcken å björklrise ha sleje ut

Då timmerhaggara ha slut på skifte, å slutavräkningen köm

DÅ ÄRE VORN

Då man ha kört hem årsven, dä bara gnall på grusfläcka.

Då man hör räven ule på natta å då dä ä skaran tidit på maran

DÅ ÄRE VORN.

Då man dra fram dyngsläan å då mära lägg säg å tomm

Då man känn dyngtäven bårta åkern å skidspöre ä söm en grisrögg

DÅ ÄRE VORN.

Då båna dra ihop dell majbrasa å då gamlern gå ut å gå

Då äntligen majbrasa brenn, å smällara smäll sä man höpp rätt opp

Ja då. DÅ ÄRE VORN.