Våraning

När tiden går sin gilla gång,

jag räknar mina dagar

våren har begynt sin sång

och livet mig behagar

Befriad ifrån våld och tvång

från alla tunga lagar

Solen lyser dagen lång

på ängar och på hagar.

Då får jag leva sant och rikt

och vara till hans ära

Det ena är det andra likt

och kan hans bördor bära

Det faktum är så helt unikt

 att han förmår oss lära

en livets mening sann och rik,

vad kan man mer begära

Då är jag tillfredsställd och nöjd

att endast  bara vara

ett beskärm som gör mig nöjd

som räddar från all fara

en känsla utav himmelsk fröjd

i morgonsolen klara

i vårens tid så helt förnöjd,

som undren kan förklara.

Som saven stiger i var stam

och livet återvänder

En kraft så tung och allvarsam,

som till vårt bästa länder

nya krafter väller fram 

och livets budskap sänder

fri från vinterns smuts och damm

 den livets låga tänder.

Det finns en längtan i var knopp

som ger vårt liv en mening

Från isig frost den fylls av hopp

ett livets bad till rening

Så bringas vi i av vårens lopp

till en ljuv förening

av heta känslor i vår kropp

och bringar insignering.