Något om sömn

Såg ett TV-program i dag som behandlade frågan om sömnvårigheter. Frågeställaren hade konstaterat att bruket av sömnmedel ökat markant vilket harn tog som intäckt för att vi i Sverige hade tilltagande sömnproblem.  En av orsakerna påstod han var den ökade användningen av surfmobiler vilka bidrog till en eskalerande stress. Det är väl egentligen inte så konstigt eftersom den anses som mänsklighetens snuttetrasa. Många användare har den t.o.m med sig i sängen. Som vanligt vid sådana konstateranden hade förståsigåeren givetvis inget recept för hur situationen skulle kunna förändras.

Att sitta fångad vid en dator speciellt sena kvällar var heller inte bra för det sömnaktiga välbefinnandet. Undertecknad bloggskrivare fick ett stygn i hjärtat eftersom merparten av inläggen skrivs kväll/natt. Jag hör alltså till riskgruppen vad gäller sömnproblem. Med en diger konsumtion av sömnpiller som följd. Det är bara det säregna förhållandet att jag har aldrig någonsin i mitt liv haft problem med sömnen. Jag somnar aldrig så gott någong gång som när jag lyckats åstadkomma ett blogginlägg som jag varit riktigt nöjd med.  Då sover jag direkt när huvudet landar på kudden. Några sömnpiller har jag heller aldrig varit i kontakt med om man nu inte räknar med en del av MODO-s ishockeymatcher.

Nu är det ett  särskilt förhållande som jag genast måste deklarera. Det är nämligen så att släkten Lundberg genom alla tider varit rikt utrustade med ”sovgener”. När min pappa Esra hade haft matrast på jobbet la han sig alltid ner på bänken och tog sig en tupplur. Och då var det inget fusk utan han sov djupt och rofyllt som ett spädbarn. En gång hände det att en av våra arbetere som ägnade sig ofta åt ”praktical jokes” spikade fast honom på slafen utan att han vaknade. Inga sömnvårigheter där inte. En annan av förfäderna i min släkt var inkallad till ett regemente. Där lyckades han med bedriften att sova genom mest hela sin tjänstgöring som kasärnvakt. Hur man kan stå och sova i en vaktkur begriper inte jag men det sägs att han gick av vaktpasset efter en period av stärkande sömn. Nu är jag ju ”till åren kommen” så jag tar mig ofta friheten att sussa in en stund även på dagen. Det finns knappast något som är så skönt för den gamla kroppshyddan.

Efter att ha behandlat detta sömnaktiga ämne med den noggrannhet som det anstår en ansvarsfull bloggskrivare kan jag nu med gott samvete lägga mig i  Morfei armar för en stunds stärkande sömn.

Gonatt Gonatt.