En missad medalj.

Damkronorna missade tyvärr bronspengen i matchen mot Schweizarna. Trots att Sverige ledde med 2-0 efter 2 spelade perioder förlorade man ändå matchen. En fjärde plats i turneringen och ingen medalj. Tyvärr!

Damcurlarna hade tagit sig till final men där stötte de på patrull mot ett taggat Kanada. Nu får vi väl lita å längdskidåkarna som vanligt att de kanske fixar någon ytterligare medalj. Jakten går vidare, herrlaget i ishockey inte att förglömma.

Under morgondagen aviseras ytterligare snöfall över Tallbacken. Det kan faktiskt bli ända upp till en decimeter. Och efter snöfallet blir det som vanligt milt och plusgrader. Konstig vinter.

Konstig blogg också för den delen!

Hejdå.

Medaljrekord.

För våra svenska olympier börjar det nu luta mot att det blir en av de bästa olympiader genom tiderna vad gäller medaljer. När jag började skriva om lekarna i Sotji spådde jag att det skulle bli ynka tre (säger 3) medaljer, och nu har det överträffats med råge.

Curlingdamerna har ju också säkrat en medalj i och med att de har gått till final. Lag Edin i herrcurlingen får tydligen spela match om bronsmedaljen. Sen är det höljt i dunkel vad Charlotte Calla går och ruvar på. Hon laddar nog upp för en bra plasering i något av de återstående tävlingarna. Lite av en skuffelse är de resultat som skidskyttarna har presterat hittills. Trots relativt bra skjutförhållanden har de inte presterat vad som förväntats av dem. Som ni väl har märkt har OS i Sotji räddat mitt bloggskrivande nu en tid. Jag hoppas att ni alla bloggdiggare har överseende med att det ibland blir rätt torftiga inlägg.

På återseende.

Motion på Björnamåle.

Jäg vorte fögan lömmen häromdan. Dä va sä att jäg skull ge mäg sta te ne dänn förråde vä ha neri gropa. Vägen va igensnöa sä jäg gatt klive te djupsnön. För alle steg jeg tog for en ne ända oppät stövelskafta. Dä va bara två hönnre meter dit å två hönnere meter hem, men dä va fögan nog myttje dä. Men dä vane shcarmangt sätt å fo liv te gamberna.

Jeg tänkte idag att nu äre fäll sä pass myttje snö att dä gå å köre skoter, sä jeg blåsta live tin dän gamWidetracken jeg ha. På ne lite kick va jäg hemme vä maskin. Jäg vet fegan int öm dam ha preparere ledern na än. Jäg fo väl ut å kolla. Då man ä sä pass gammal söm jag ä sä blire int na mange turer int.

Görning en hän bloggen kan je i alla fall konstatera att jäg  lev i alla fall. Då man ä sä ganmmal söm jeg ä sä vet man aldrig. Då ska je hane bra. Hejdå.

I väntan på skidskytte.

Även i dag låg dimman tät över skidskyttetävlingarna i Sotji. Man kan bara hoppas att det blir lite klarare väder framöver å att dessa tävlingar kan genomföras  under stipulerad tid. Det skall bli spännande att erfara vem som kunnat konservera formen bäst. Om det är så dimmigt att de inte ens kan träningsskjuta blir det gärna lite lotteriartat. Vi håller i alla fall tummarna för våra svenska vänner.

Att damkronorna skulle torska mot ett formstarkt USA var väl ganska väntat. Nu får de väl inrikta sig på att erövra en bronspeng. Personligen tycker jag att de genomfört en hyfsad turnering.

Förhoppningarna och förväntningarna på våra längdskidåkare är fortfarande högt ställda. Kan de bara behålla den formstarka åkning som de visat hitintills räknar vi absolut på en eller annan ytterligre medalj. Helst av den ädlaste valören.

Den som lever får väl se.

Hejdå.

Guld.

I dag vann de svenska skidåkarna åter en guldmedalj. Det svenska stafettlaget  med Lars Nelson, Daniel Rickardsson, Johan olsson och Marcus Hellner tog en överlägsen seger i stafetten. Överlägsenheten var så markant att Hellner kunde med en svensk flagga defilera in i mål. Glädjeruset efteråt kände inga gränser.

Nio medaljer med bland annat två guld är en mycket överraskande skörd. Det skall bli spännande att följa de vidare händelserna i nästa veckas OS-skeenden. Hoppas kan vi ju alltid att det fortsätter att gå bra för dem.

Våra skidskyttar har inte rosat marknaden med segrar i oympiaden än så länge. I det fallet har de ju möjlighet att bättra sig. Om de förbättrar sitt skytte kan de måhända knipa någon medalj.

Vi håller altså tummarna för en framgångsrik fortsättning för våra olympier.

I skrivande stund har Kanada och Finland spelat oavgjort 1-1 vilket innebär att Tre kronor går direkt till kvartsfinal och får möta Österrike eller Slovakien. En troligtvis lättare väg till en semifinal.

Vidare öden och  äventyr följer vi med spänning och intresse.

Bragdmedalj.

I dag har de svenska tjejerna i OS-truppen skrivit idrottshistoria. Efter tre sträckor i den korta sprintstafetten låg det svenska laget 25 sekunder efter den tättrio som växlat före dem. Charlott Calla tycktes ha en helt omöjlig uppgift att på bara 5 kilometers åkning radera ut det stora försprånget.

Det verkar som om Calla är i sitt livs form. Under bara några kilometer hade hon knappat in försprånget och meter för meter krympte det oupphörligt. I backen ner mot skidstation hade hon hunnit i kapp finlands och tyskland åkare. Då drog man en lättnadens suck och såg framemot en bronsmedalj. Men Tärendöflickan ville annat. Det visade sig att hon hade krafter kvar till en femomenal spurt som helt ställde de två andra åkarna. Och Sveriges första guldmedalj var ett faktum. En helt fantastisk bragd.

Vi sover gott i natt.

Jag kan icke räkna dem alla.

Medaljskörden i OS växer för varje dag som går. Idag  blev det ytterligare ett silver och ett brons. Men fortfarande väntar vi på någon svensk guldmedalj. Men den kanske kommer vad det lider.

Personligen hde jag inte möjlighet att följa TV-sändningarna eftersom jag var engagerad med att i studiecirkelform tillverka så kallad luffarslöjd. Eller trådslöjd som det också heter. Vi är ett gäng glada seniorer som ägnar en del av vår tid till sådant hantverk. Tillsammans kan vi förhoppningsvis också utveckla denna proffession och kanske göra något kreativt av det hela.

Tre kronors ishockeylag kunde efter mycken möda och många skott mot den Schveiske mälvakten vinna matchen i kväll med 1-0. Närmast väntar väl kvartsfinalspel mot Finland som således ugör en ”måstevinnamatch”.

De olympiska lekarna går vidare mot nya öden och äventyr.

En Os-dag så god som någon.

Ytterligare någon medalj för våra tappra krigare i Sutji. Charlott Calla lyckades slita till sig en silvermedalj efter en omöjlig guldmedlajös. En norsk pige lyckades ta bronspengen, annars var det inte någon Norgedominans med Marit Björgen somflicken Rudi. Damkronorna förlorade mot det ryska damlaget som stundtals var alldeles överlägsna. Med detta blev damkronorna tvåa i sin grupp och har därmed en lite svårare väg framöver.

Min spådom om ynka tre bronsmedaljer har redan slagit slint. Det kommer nog att bi ett något ymnigare regn över de våra. Och de är de värda så gott de har kämpat för att komma i form till det rätta tillfället.

Det snöar lite nu och då över Tallbacken så vårt täcke av snö blir allt robustare. Nu är det troligen nog  för att ta ut skotern från förvaringen. I morgon bitti blir det nog till att stiga upp i god tid och röja undan den nederbörd som kommer i natt.

Avslutar med:

Vinterepos.

Jag försöker att inte alls bli störd

av Kung Bores vita nederbörd.

Det är en naturlig del av livet

att gilla det är förvisso givet.

Säkert kommer återstoden

under snöläggningsperioden.

Så en dag vi har fått nog

av knegigt snöskottarknog.

En tröst när solen vänder om

dagarna blir längre småningom.

Det går mot vår och ljusa tider

med vår och sommar vad det lider.