Ett fall framåt.

Jag fortsätter min OS-rapportering även om jag personligen inte har följt sändningarna i dag. I herrarnas sprintfinal var det ett antal vurpor som ställde till det och inverkade på det slutliga resultatet. Detta gjorde det möjligt för två av de svenska åkarna att erövra silver och brons-platserna. Ytterligare två medaljer att lägga till de övriga två.

Själv gjorde jag en social insats vid en pensionärsträff i Gideå församlingshem. Vid en samling för seniorer vid namn ”Prästgårdsträffen” var jag med som berättare. Det bestod i att jag redogjorde lite för den historia som ligger bakom Långviksmons tillblivelse. Några av mina många dikter och skrönor blev det också. Jag tror det blev uppskattat.

I morgon skall OLD-fejs samlas för att blåsa liv i den vid det här laget nästan utdöda förmågan att prestera god och underhållande musik. Det är en del engagemang inbokde nu framöver våren så det är nödvändigt att återuppliva färdigheterna. Några nya inslag på repertoaren skall det väl också bli.

Os-gluttandet fortsätter också i morgon med bland annat den första matchen för ishckeylaget tre kronor. Det har gått rätt bra för damkronorna som har kvalificerat sig till kvartsfinalen.

Ha det hyvens alla bloggdiggare.