Det vanskliga livet.

En händelse som väckt stor förstämning i bygden och som stämmer var och en till eftertanke gör mig föranlåten att i min blogg i kväll sätta in en dikt som jag skrev för en tid sedan:

Ett enda litet ord.

En enda liten ord ett gest av vänlighet

”Hej hur har du det i dag? måhända räcker

Ett enda litet leende, med lust och sinnlighet

en hoppets känsla hos den sorgsne väcker.

En enda liten blick av vänlighet som strålar

kan bota sår som sargat mången själ

Att ymnigt ösa ur de vänlighetens skålar

som  skänker tröst för både fri och träl

Och när du slösar med  ett litet handslag

en blyg beröring, en vänligt menad gest

En kram, ett förstulet litet famntag

förvandlas livet till en glansfull segerfest.

Vi är tillsammans, vi är skapta för varann

att sprida hoppets ord till någon  som vi ser

En livsuppgift så god och rik och sann.

som verklig sinnesfrid  åt livet ger.

Den slagne som du möter kan få vård

med ett leende vid dina ögons ljus

i en trång tillvaro,  i en värld så hård

finns hopp om frihet mitt i livets brus

Vi kan tillsammans forma livets mönster

när vi ärligt bryr oss om varann.

Åt en vilsen kan vi öppna hoppets fönster

som skänker oss en värld så rik och sann