Väderberoende.

Visst påverkas  vi människor av den livsmiljö vi har omkring oss och som vi dagligen möter. Det är en markant skillnad mellan en brusande storstadsmiljö och en lugn och avslappnande lantlig idyll. Även om det inte går att leva enbart på en vacker utsikt eller en rogivande omgivning påverkar det ändå på något vis vårt varande. I varje typ av miljö strävar man efter att anpssa den till ett acceptabelt boende. Genom planteringar och parker kompenserar man den brist på känsloskapande medel som finns i till exempel bostadsområden i framförallt vissa stadsmiljöer. Något som vi i vårt boende har rikt överflöd av.

Det är vissa kategorier som förnekar det men jag tror att olika vädertyper påverker vårt välbefinnande mer än vi anar. Den soliga sensommarlördag som vi upplevt i dag har i alla fall påverkat mig positivt. Tänk att få vandra på en liten slingrande skogsstig i den öppna tallskog som vi har runt Långviksmon. Upptäcka solglittret mellan de raka stammarna. När solen dalade mot horisonten i kväll var det så vackert att det gick en pirrande ilning genom hela mig.

Jag minns en höst när det regnade nästan oavbrutet i flera veckor i rad. De regnstunga  låga stratusmolnen tycktes nästan nudda markytan. Då kändes det rätt och riktigt att sitta vid en stockeld tänd i den öppna spisen i fritidshuset i Hemsjön. Att riktigt kura ihop sig i ”govärmen” och känna den mysiga atmosfären omkring sig. Då kändes den tillvaron rätt.

Jag försökte  i kväll fånga något av den ljuvliga känslan i några bilder i min kamera. Dessvärr var jag lite sent ute så skymningen hade redan börjat prägla aftonen. Men håll till godo.

Utsikten från Kammen i skymningen

Det är något förtrollande över landskapet.  Som om osynliga älvor dansar.

Det börjar osa lingontider även om denna bilden är lite oskarp.