Man ska ha husvagn.

I dagarna har vi tagit fram vår gamla trotjänare, nämligen vår 35 år gamla husvgn. I morgon bär det åstad på en liten tripp för att även i sommar uppleva traditionen med husvagnsliv. Numera blir det inte så omfattande turer som förr i världen. Men vi brukar ändå varje sommar smaka äventyret några få dagar. Det blir nog ”Höga kusten” som även i år får ett besök.

Det är förunderligt om man ser tillbaka på de många tillfällen som vi varit i farten med vår husvagn. Det är nog bara en handfull länder i Europa som vi inte varit i med ekipaget. Sedan den första turen till sydfrankrike på 1960-talet i en liten Sprite, har vi farit kors och tvärs i Europa mest varje år. Det är många minnen förknippade med dessa semesterresor. Om man till äventyrs skulle skriva ner dem alla skulle det nog bli en hel bok bara det.

Vad man slås av är den stora förändring som skett uner dessa närmare förtio år. Jag minns att när man körde efter Autobahn genom Tyskland förr i världen fanns det ett otal så kallade Raststätte med särskilt iordningställda uppställningsplatser för husvagnar en bra bit från den brusande trafiken. Där sov man tryggt och lugnt. I dag är tryggheten och lugnet borta och inte någon vågar ställa upp sin vagn utan att det sker inom ett väl bevakat område. Bensinpriserna har nog tiodubblats sen den tiden också.

På det viset går en dag än från vår tid här på Tallbacken. Det är i alla fall underbart att få uppleva en så skön och härlig sommar. Hejdå.