Skåpmat.

Jag satt och bläddrade i några gamla papper och kom på en liten visa som jag skrivit någon gång. Den kan sjungas på melodin ”I låga ryttartorpet” I brist på annat vettigt delger jag den er.

Håll till godo.

Sena år i senior.            Mel. I låga ryttartorpet

Det är en lämplig syssla att vara pensionär

Att bara gå och pyssla med sina små besvär

För varje dag som kommer jag känner  mig så fri

Så därför jag nu sjunger en sång med kläm uti.

Någon gång det händer att jag blir slö och loj

Men då med mina vänner jag fixar lite skoj

Ty denna lilla visa den gör mig fri och glad

Därmed víll jag visa en livets kavalkad.

I denna fagra samling det finns ej gny och gnäll

här är varje gamling så hövisk go och snäll

Vi mötas här och känner oss riktigt glad och säll

och vi är alla käcka så det bir inget gnäll.

Vi nickar åt varandra och och säger glatt ett Hej!

Ingen kan oss klandra för visset konterfej

Ty denna visan ger oss ett riktigt glatt humör

ty någon bör ej känna sig glömd och utanför.

För visad fin gemenskap vi tackar nu varann

Vi nickar till varandra och skrattar lite grann

Vi tacksam är  för livet vi träffs och trivs och ler

Ty det är rätt och givet att det oss mening ger.