En festlig dag.

Idag har KäraHustrun och jag varit till Flärke ( En fager by två mil mot kusten) bygdegård på Vårfest. Det var vår pensionärsförening SPF som stod för värdskapet. Traditionellt bjöds det på supergod rökt lax med förnämliga tillbehör.

För underhållningen svarade en rätt känd dragspelsvirtios med artistnamnet ”Tjärnmyrbergarn”. Han gav intryck av att vara mycket van underhållare med god musikalisk framtoning. Massor av s.k roliga historier drabbades vi av även om han dessvärre knyckt några sådana av mig. Vad man kanske skulle önska vore att han skulle använt ett något mer vårdat språk. Dessutom höll han på alldeles för länge vilket förtog lite av det goda intryck han gav.

Old-fejs kvintett underhöll vid en liknande vårfest i går i Örnsköldsvik inför 400 personer varför jag förvärvat  mig god inblick i den svåra konsten att amusera. Man måsta vara noga med att ”läsa av publiken” så att man inte hamnar snett med sin konst. Jag fick intrysket av att det gick rätt hyfsat i går eftersom det var en strid ström av sådana som kom fram och tackade oss för god underhållning.

I morgon är Old-fejs i elden igen då vi medverkar vid en trivsam stund som Svenska kyrkan anordnar. Då gäller det att vi ”styrslar till oss och blir lite mer sakrala”. Men det skall nog gå bra. Väl mött i en kommande blogg då jag kanske redovisar hur det gick.

Den som gjort en resa.

På återseende alla kära bloggdiggare. Efter en paus på några dagar återupptar jag nu skrivandet till allas sanna förnöjelse. KäraHustrun och jag har alltså gjort en resa till det fagra och vårblomstrande Småland. Vi besökte då några kära vänner som bor i Braås en par mil utanför Växjö. Vi träffades för många år sedan på fjällgården i Hemavan där vi genom åren har upplevt många härliga fjällfärder.

Numera är det rätt sporadiskt som vi träffas eftersom vi med åren inte har möjlighet till samma täta umgänge. Därför upplevde vi det helt underbart att än en gång få mötas och känna den värme och gemenskap vi har med Britta och Sven-Erik som de heter. De tog väl hand om oss på alla sätt och slösade verkligen med sin stora omsorg. En dag besökte vi Öland tillsammans och då räffade vi också två andra ”fjällrävar” Viviann och Frank som bor i Timmernabben. En underbar dag på Öland i vårens tid med alla rara blommor utslagna är något som gärna etsar sig fast och stannar i minnenas arkiv. Våra vänner har också ett ”smultronställe”  vid sjön Örken i fagra Småland som vi fick njuta av. Den stillhet och rogivande gemenskap som erbjöds oss där kan inte nog lovprisas.

Resan gorde vi med en kombinaion av flyg och tåg vilket visade sig vara alldeles utmärkt. På relativt kort tid och till överkomligt pris kunde vi ta oss tur och retur Långviksmon-Braås. Givetvis var resan beroende av tillgången till bil både i början och slutet av den men det var sådant som man var nödgad att stå ut med. Vi sänder en tacksamhetens tanke till Sven-Erik som både hämtade och avlämnade oss vid stationen i Alvesta.

Hur skönt är det inte att äga verkliga vänner. Den berikande gemenskap som man då känner blir till underbar stimulans för både kropp, själ och ande. Att mötas och känna den kärlek och omsorg som utgör den läkedom man så väl behöver blir det magiska elexir som gör att man alltid känner sig ung. Nu lever vi gott en tid på alla dessa vackra minnen.