Hårhärna på´n Jonke.

De börje stregles oppi hårhärna på´n Jonkegöbben

Sä han gatt sök opp´n kleppar för o fo na rå

Öm han hadde nan smorning söm va söbben

Å gjorte att de vorte flere strå.

De ende söm han hadde va nan svaveltjere

Söm han sku kline oppi själve härna

Men öm de gjorl nån verkan können int´ garantere

Men öm han velle prove feck´en gärna.

Då de hadde gått na daga börje ne å låkte täven

Å skalln hetta söm en Hammerdalskamin

De va söm nanting man lagt ut at själve räven

N´Jonke geck ömkring vä dyster min.

Han bå svettese ti bastuvärmen å tjecka på å gnodde

För å fo bort tjera bårti själve hårgårn på´n

Kälinga harnses  sto breve å glodde

Hon va likevis öm de könne bli nan orning p´ån

N´Jonke blev bara glesare å glesare vä tin

Men nan tjerekur på härna prövden icke mer

Sä öm han nan gang ske vara fin

Få härna stregles vilt hur live än säg ter.

Översätt gärna dikten till svenska!!