En fullträff

N´Hinke han hette egentligen Henrik men söstera hans hadde kalle´n på nä dänn vise då hon va rakt litn.  Sä då feck n hete Hinke. Han hadde en faligen lust å bli boxar. Han hadde ju hört talas öm n´ Ingemar Johansson å alle annrern.  Han hadde sett att ti Sportmagasine sä fanns e boxarhanska te å köpes. Tjugeåtte kroner feck man ge före par boxarhanska, åsse bleve fem kroner dell frakta. Dä tyckte n´Hinke va överkömlet sä han skrev ätter dam.

Då han hadde fott hem e dann grejern sä skulln gå en match mot n Bruno däri granngårn, Dam rite opp na strecka däri gruse däppå gårn. En fyrkantenen ring söm dam hadde hört de skull vara. Nu vare sä att dam hadde ju bara ett par hanska. Men n´Bruno han va högerhönt å n´Hinke va vänsterhänt, sä dam tog en hanske var. Sä börje dam kute rönt tin dän fyrkant å måtta in slaga ättersöm. Rätt va de va sä feck n´Hinke in en rekten vänsterkrok mitt i syrna pån Bruno sä dä bara tjaske. Ån Bruno åkte i backen vä´n väldi döns. Sä börjen´  skvala å grine å for hem på en gang. Ätteråt kömme pappa hans å skällte pån Hinke å unnerst vafför jäg hadde slejen.

Sä då sålde´n boxarhanska vä en gang. Han feck femtan kroner för dam ån staskille. Men n´Bruno han geck vä nä blåöge brano länge. Ån Hinke han blev ingen boxar.