En lite dikt får ni så här på påskdagens kväll

Håll till godo.

Bara en åsna.

Bara en åsna behöver jag

för min bejublade färd

Den skall bära mig en triumfens dag

inför en förundrad värld.

Klapprande steg i gatans damm

vidöppna öron som lystrar till ljud

Jag bär honom villig allvarsam

till tjänst för min herre och gud.

Det är  förväntan, triumf och leverop

bland folket som kantar hans färd

När jublet stiger ur folkhavets hop

långt ifrån krig och svärd

Att få vara ett simpelt åsnesto

på färd mot lidandets kval

Att få bygga en försoningens bro

till himelens gyllene sal.

Via dolorosa väntar min Gud

Övrgiven och ensam du står

En enkel åsna väntar på bud

som räddningens under förstår

En fin vårvinterdag.

Det har varit en alldeles för vacker vinterdag i dag Efter en kylig morgon gassade solen över oss och gav oss en skön temperatur. Alldeles för skön sett ur Storsjönappets synvinkel, ty de som egentligen skulle ha deltagit där var på annan ort och solade sig. Det betydde att det blev relativt få deltagare vid vårt arrangemang. Ungerfär hälften emot vad det var i fjol. Annars flöt tävlingen fint och allting klaffade.

Så är det dags för tidsomställning. I natt ställer vi fram klockorna en timme vad det nu skall vara bra för. Det är ju bra för dem som har många tider att passa att ha en rättvisande kronometer. KäraHustrun och jag planerar att åka till kyrkan i Björna för att övervara gudstjänsten där  Då är det synnerligen nödvändigt att ha rätt inställning till tiden. En klocka med felaktig tidsangivelse kan dagen till ära väcka stor ”uppståndelse”. Även om det så att säga ligger ”i tiden”. Enligt prognoserna kan vi se fram emot en riktigt vacker vinterdag även i morgon.

Jag ligger också rätt bra till i tiden med min blogg eftersom sune suckar tio minuter före tio. Men om jag då stller fram den en timme så vips blir det ”normaltid” för mig så gonatt gonatt alla mina kära bloggdiggare.

Då jag då sussar härligt och gott

jag vet ej om jag så väl har mått

som i natt i djupaste dvala.

Men om jag det rätt och väl har föstått

har man   snarligt en timme försmått

från oss att i sömnen hugsvala.

Det är så det sannerligen är, verkligen

Vi får vänta ett halvår på den timmen igen

den som så hastigt försvann.

så tvingas vi klara oss utan den

och bida den slutliga lösningen

som hugsvalar båd kvinna och man.