injail

Alla inlägg under januari 2013

Av Jöran Lundberg - 14 januari 2013 18:17

Soliga dagar.

Det är soliga vinterdagar även om det är rätt kyligt. Trots att det bara är mitten av januari verkar det som om solen har kommti tillbaka. Det märks faktiskt att dagen har bliit längre.

Jag var en sväng och fotograferade i den frostiga soliga marken. Skall försöka lägga in några av dessa bilder.


 

En frostig vinterbild vid Storsjön


 

Badet  i vintervila.


 

Grillkåtan i väntan på sommarens aktiviteter.


 

Vy över Storsjön med Högön i bakgrunden.


På detta sätt ser vi fram emot vär och sommar.

Hälsningar Jöran.

Av Jöran Lundberg - 13 januari 2013 22:29

Så bister kall sveper nordanvinden.

Jag gjorde ett försök att ta reda på vad ordet Fimbulvinter betydde. Det är omnämnt i Snorres Edda och beskrivs som en treårig vinter som föregår ragnarök, (slutet).  Även om det för närvarande  är rätt kallt  över våra nordiska landamären är det nog inte så stor risk att det blir någon sådan. Särskilt med tanke på den globala uppvärmningen. Men icke förty har vi haft rejäl kyla nu några dagar. Vi som bor här uppe på åsen har det väl inte så svinaktigt (cirka 17 -) men nere i sänkorna och vid bäck och myrdrag kan det nog bli upp emot 30 grader -. Men det är bara att gilla läget och hålla sig inne i ”govärmen”.

Det var nog just det de flesta människorna tänkte som eventuellt ville delta i våran lilla julgransplundring i Movattnets bygdegård i kväll. Men vi tröstar oss med att MODO också har mindre antal besökare i Fjällräven center när det är riktigt kallt. Dessbättre är jag inte så beroende av att det är fullsatt eller inte. De som besökte oss var en mycket trevlig skara som tycktes trivas med oss och varandra. Det är alltid så fin atmosfär i Movattnet.

Så ligger en blank vecka framför. En vecka som säkert kommer att fyllas med ”ettåvarje”. Det som är spikat är att jag skall till bilprovningen med bilen till onsdag i naiv förhoppning om att den skall passera nålsögat utan några grava anmärkningar.

Så syns vi i cyberrymden om nu lyckan är med oss.

Hejdå.

 

Av Jöran Lundberg - 12 januari 2013 15:30

OLD-fejs

Ännu några rader som en påminnelse om den stora begivenheten. Det är alltså en annorlunda julgransplundring i Movattnets bygdegård i morgon söndag klockan 18.00 Traditionella melodier, gamla och nya vitsar, dragspel och nyckelharpa samt kanske någon överraskning.  Bygdegårdsföreningen anordnar gofika. Kom och trivs med oss!!!

Av Jöran Lundberg - 11 januari 2013 22:39

Finns det änglar

Kärahustrun och jag var ner till missionskyrkan på en samling i kväll. I det sammanhanget blev det ordat om att vi står under någons beskydd. Resonemanget och atmosfären gav upphov till en fråga som ibland dyker upp helt spontant men som är väl så angelägen.

Finns det änglabeskydd?

Svaret på den frågan hör till livets största mysterier och tangerar den gräns där det mänskliga förnuftet i viss mån sätts ur spel. Vi är vana vid att tänka rationellt och finna förklaringar till allt som sker omkring oss. Dock finns det undantag.

Jag har minst fem gånger under mitt liv  utsatts för livshotande fara. Ibland av olyckshändelser, ibland av andra omständigheter. Samtliga gånger har jag blivit räddad på ett mirakulöst sätt. Låt mig berätta endast en händelse.

Under sextiotalet  utbildades jag till färdledare i vinterfjäll. Det skedde i fem steg och gav kompetens att leda expeditioner i obanad fjällterräng. Jag var också med och utbildade fjälledare. Slutsteget i min egen utbildning bestod av den så kallade ”Högfjällsexpeditionen”. Det innebar att under tio dagar, med skidor och pulka ta sig från Nikkaluokta till Riksgränsen i Norrbottensfjällen och huvudsakligen övernatta i snöbivack. I expeditionen ingick också att bestiga Kebnekaises topp. När jag och tolv andra i gruppen var på väg upp kom vi in i en tät molnbank som begränsade sikten till noll. Vi var då tvingade att lita till kompassen varför den ställdes i riktning mot Sydtoppen. Ingen tänkte då på att färdlinjen kom att gå tvärs över ravinen ned till Rabots glaciär. Det är en 500 meter djup ravin som tangerar Sydtoppen. (För övrigt den ravin där flygolyckan skedde för en tid sedan.). Jag gick som förste man i gruppen och plötsligt såg jag något mörkt och i mörkret en ljus hand som hindrade mig att gå vidare. Jag stannade tvärt och upptäckte då att jag stod bara en halv meter  från ravinens kant. Ett enda steg till och jag hade försvunnit 500 meter ned för den lodräta klippkanten. Utan att uppleva den minsta rädsla fortsatte vi sedan att följa ravinens kant upp till Sydtoppen. Väl däruppe kom vi ovanför molnen och fick en hisnande upplevelse.

Sådana händelser ger naturligtvis upphov till en rad frågeställningar. Sådana  kan vara: ”Är vårt liv förutbestämt”? Är vägen utstakad? Det står någonstans: ”Han har räknat våra dagar”. Jag finner inte något annat alternativ än att lämna dessa frågor obesvarade och gå vidare i livet. Upplevelsen av att vara i någons beskydd är ändå påtaglig.

Något som är ännu mer förbrylklanbde är när till synes banala olyckshändelser leder till offer av liv och lem. Var är då skyddsänglarna?

Vi får nog betrakta dessa som livets olösta gåtor.

Av Jöran Lundberg - 10 januari 2013 23:06

Björnamåle.

Det var ett bra tag sedan jag testade er på björnamåle, så det är nog dags igen. Det är alltid stimulerande och lärorikt att återuppliva bekantskapen med mitt hemlands tungomål. Om det eventuellt finns något främmande ord kan ni kanske hitta det i något lexikon, om ni har tur. Därför har jag skrivit en liten dikt som heter Agde. Håll till godo.

 

Agda.

Na Agda känd säg lite dörsk härom kvälln

dri gvit i yga varna, jäg tro jäg ä på smälln

At dä skä val nu igen kan jäg väl int tro

de dompe ti hjärte ja hadde tänkt låte bero

 

Men maran ätterpå sä vara rakt pegg  å kry

hon känt säg som en männisch igen, å ny.

Jäg åt no na söm ja int törde te mäddan

de kanske varn n´dän gammelgäddan.

 

Sä na Agda hon rätte på säg å fortsatte leva.

Men nu hänte nä på ne hän vise i samma veva

att göbben hänners n´Signar söm allten va envetn

skull bryt  dongen önna sögga söm bodd däri ketn.

 

Men sä kömme lantmätarn å frågt ätt´e göbben

öm han könne hjalpen vän förrättning på stöbben.

Sä lillpajken faljten dtti lagårn vä skanka söm va rappa

Å når dam kömme in dit sä san: ”Han vä kepsn dä ä pappa”.

 

 

 

 

 

 

Av Jöran Lundberg - 9 januari 2013 22:53

Hur gamla är gamla.

Det är någon vis man som myntat uttrycket: ”Gamla är unga som blivit äldre”. Det kan faktiskt ligga något i det. Men då uppstår genast frågan: ”Hur gammal är en gammal person”?

Svaret på den frågan måste vara rent hypotetiskt. Dessutom måste man genast fråga sig, vad är det som gör en person gammal? Är det antalet år som svunnit sedan födelsen eller är det hur gammal själva lekamen verkar vara, eller är det den mentala konstitutionen som avgör.

När jag  ibland är på äldreboenden och ”roar gamlern” så slår mig ofta den här tanken: ”Inget ont om jämnåriga men en del av dom börjar bli förskräkligt gamla”. Det var förresten en liten grabb som skrev om just äldreboenden så här: ”Ålderdomshem är en sort kennel där folk får lämna in sina gamla när de ska på semester, men de behöver inte ha koppel på sig och det kostar ingenting. Nu är den krassa verkligheten just så att vi alla blir äldre vare sig vi vill eller inte. När man så har accepterat den tanken kan man leva lugnt i alla sina dar.

Medan  ni nu har läst igenom denna nonsensfyllda drapa har ni blivit något äldre och förhoppningsvis fylld av insikt om ett och annat.

Hejdå.


Av Jöran Lundberg - 8 januari 2013 22:41

Derby i lagomlandet.

Det var derbymatch mellan Timrå IK  och MODO i kvåll. En match som sett ur MODO-synvinkel slutade gynsamt. Men jag tycker Timrå inte gjorde någon dålig insats. Vissa stunder i andra perioden var det hemmalaget Timrå mot MODO-målvakten Starkbaum. Nu fick han hålla nollan i matchen vilket betyder mycket för en målvakt i ishockey. I övrigt har det varit en helt vanlig vinterdag på Tallbacken.

Det är nu rätt sent på kvällen så det är inte läge för att skriva någon mastodontblogg. Annars har jag den senaste tiden gått och grunnat på sådana som jag kallar ”lagonmänniskor” Det är spådana som är ”lagom” i alla livets situationer, varken kall eller varm och som inte är så benägna att ta ställning i någon fråga eller utsätta sig för uppmärksamhet.

 

I landet lagom.

Människor i lagomlandet kan  man inte förstå

varken svarta eller vita snarare slätstrukna grå.

Vad dom är till för kan man sig fråga

Hur dom egentligen tänker man ej kan begripa sig på

att dom är släta figurer måste man ändå tillstå.

Deras liv är en tynande låga.

 

Gonatt sov gott alla bloggdiggare (och facebooksvänner)

 

Av Jöran Lundberg - 7 januari 2013 21:09

OLD fejs kvintett.

Årets första övning med OLD fejs kvintett har timat. Fyra av de fem ärrade nunorna hade samlats för att bättra på sin färdighet i musicerandets ädla konst. Detta inför nästa eminenta framträdande som blir söndagen den 13-de klockan 18.00 i Movattnets bygdegård. Då är det meningen att vi skall göra en fullvärdig insats för att vid en annorlunda julgransplundring roa en månghövdad publik. Det är ju tjugondag knut och då är julen definitivt slut så skynda er och uppslut till denna dundrande salut. Det blir fömodligen en blandning av nya och gamla spex och upptåg, sköna melodier, käcka melodier och gamla melodier. Vid det tillfället kommer också SvartsjöErik med sitt dragspel på vilket han har spelat så länge och så många melodier att det är så gott som självspelande. Bara den upplevelsen är värt entrepriset varför gofikat som bygdegårdsföreningen serverar och som ingår är en fantastisk bonus. Det finns anledning att komma i tid för det kommer att bli rätt trångt i den mysiga lokalen. Som ytterligare grädde på moset kommer Yvonne Hörnström att spela på sin nyckelharpa med oss. Det blir alltså en värdig final på ett julfirande som jag tror berett bygdens folk ett välbehövligt avbrott i en annars grå tillvaro. En och annan överraskning av kulnaturkulturnatur (OBS nyord) skall vi väl också kunna åstadkomma.

Annars är det jämna lunken här på Tallbacken. Jag var ner på fabrikstaket och tog några spadtag i snön mest för motionens skull. Det är hälsosamt att ”reke” den gamla kroppshyddan lite.

Hejdå.  Jöran.

Presentation

Fråga mig

20 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24
25
26 27
28 29 30 31
<<< Januari 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards