Sågens dag.

Min morfar hette Johan (Janne) Edin och min mormor Lisa Johanna. De brukade ett litet torp i Långvattnet som morfar själv odlat upp. Nedanför torper rinner Långvattsån ut från sjön och bildar en tämligen strid fors. För att utnyttja vattenkraften byggde man i senare delen av artonhundratalet ett sågverk. Till att börja med var det en väldigt enkel anläggning, men i början av nästa sekel förbättrade man och bygde ut den till ett verk med så kallad ”dubbelram”. Den fungerade alldeles utmärkt för bygdens husbehovssågning ända fram till 1950-talet då sågningen upphörde. Efter den tiden förföll den mer och mer och på åttiotalet var det nära att den skulle skattas åt förgängelsen.

Det var då som ett gäng entusiaster verkade för att försöka restaurera anläggningen. Det tog dem femton år av idogt arbete innan sågen var återställd i bruksdugligt skick. I går på självaste mors dag firade man ”Sågens dag” där de kunde demonstrera hur förmämligt sågen fungerar. Under denna soliga sommarsöndag var mycket folk samlade för att se hur en mer än 150-årig anläggning förvandlade stockarna till plank och bräder. Konstruktionen med dubbelram, där två stockar sågas samtidigt, är helt unik och finns bara på ett fåtal ställen i vårt land. Att man dessutom kan dämma upp vattnet så att man kan köra den gör den till en absolut raritet.

En mera detaljerad historik skall jag väl delge er, kära bloggdiggare, vid något tillfälle. Skall även åka ner och fotografera anläggningen så att det blir mera åskådligt.

Ha det bra tills vi ses igen.

Jöran.