Livet går vidare på Tallbacken även om inte det blir så tätt mellan bloggarna. Nu har familjen Lundberg återkommit från Spanien och våra "fadderbarn", nämligen katterna Inez och Hugo, har återvänt till hemorten Järved från exilen i Långviksmon. Man må säga att de ändå har trivts rätt  bra hos oss, även om de   här har varit innekatter.

Jag har många gånger frågat mig varför jag har så lätt att engagera mig i olika projekt. Men det kan kanhända vara någon slags "åldersnoja" Jag har nämligen också börjat en matlagningskurs som innebär att sju måndagar är intecknade. I dag lagade jag "pärpaltn". Den blev till min stora förvåning mycket uppskattad. Till och med min kära hustru godkände den.

I morgon tisdag blir det åter ett framträdande av den eminenta gruppen OLD-fejs. Då ska vi roa "gamlern" i Gideå.

Det har faktiskt blivit lite rutin i våra framträdanden. Å andra sidan tror jag att det är viktigt att ge de äldre den mentala stimulans som de så ofta saknar. Man talar inte om ensamhet som dödsorsak direkt men en bra mental "kick" kan göra livet meningsfullt att leva. Det heter ju att ett gott skratt förlänger livet. Så varje gång jag orsakar en rungande skrattsalva bland den äldre så tänker jag att nu har förlängt deras liv med en så där kvart tjugo minuter. Själva blir vi dubbelt stimulerade av vårt underhållamde.

Det underbart vackra vädret måste jag ju också ägna en rad. Jag har under dessa vackra vårvinterdagar kört fram ved från skogen mied min skoter. Det går jättebra. Det är också bra att ordna bränsle för kommande kalla viterdagar i den globala uppvärmningens tecken.

På återseende någon gång i min blogg.

Ät utav mannan, ta en slurk ifrån kannan och ge den pyttiga pannan åt någon annan.

Hejdå. Jöran.